Smaken luktar illa. Frågan om saker är rätt är fel

Det kommer alltid, som ett tvingat uttalande, när man pratar om lacker, färgsättningar och vad som är snyggt och inte. Ingen kan riktigt låta bli att till slut säga; ”Smaken är som baken”. Det är som om man måste säga det. Som en sorts Tourettes eller vanliga okynnes-tvångstankar. Ibland är det inte så. Smaken är inte som baken. Det finns fel och rätt och och det är ofta jag som har det. Fel eller rätt alltså.

För egen del är det tämligen konservativt. Original är finast. Sen kommer tidsenlig kittning. Kanske kommer tidsenlig kittning före original men då måste det vara jäkligt rätt.
Tänk en GSX-R 750 85:a med rätt dekaler i rätt vinkel nere på kåpan. Rätt.
Tänk en Honda CB1100R med USD-gaffel och polerade treekerfälgar. Fel. (Faktiskt jättefel.)
Tänk en röd VFR800 med polerade kromade fälgar på en Boulevard i Karlifornien. …. Rätt. Det är faktiskt snyggt. Där. I Mönsterås skulle det vara rent generande.

Men vi återgår till originallacker och i detta fallet Suzuki. Ta GSX-R från 92, de hade en redan då hemsk lack i rosa med något flashigt blixtigt zig-zag-mönster som fick en att längta till RD350:ans tankkrämstubsfriande lack. Jag tror att detta var en tid när Suzuki led av emo-depression och modellfärgsmässigt (Nej, inte sån modellfärg) skar sig i armarna och hoppades på att dö. De måste ju ha släppt den lacken som ett rop på hjälp. Hallå, kurator, liksom. I min värld ren dårskap i färgsättning.

Samma år fanns den i samma lackschema med snygga färger. Svart, röd guld. Den var ju snygg! Alltså, i motsats till den svartrosa. Jag förstår inte Suzukis vilja att släppa en dylik lack. De var ju inte ensamma om att släppa knasiga lacker i den här delen av 90-talet men tog inte denna lack, med den lilla kåpan som dolde den snygga ramen därtill.

Det sjuka är ju att jag vill ha en sån idag. Står en till salu i rätt skick köper jag. Det betyder alls inte att Suzuki hade rätt. Inte det minsta. Den motorcykeltillverkare som lackar hojar för att de ska vara poppis hos en bakåtsträvare ungefär 30 år senare verkligen MÅSTE gå till kuratorn. DET handlar INTE om smak…