En faktiskt väldigt oväntad form av punktering

Någon gång på början av 90-talet hade jag en Yamaha XT600K 1988, den tuffaste XT:n i min mening. Med den åkte jag jämt och överallt. Jag trivdes verkligen med den och kan lätt tänka mig en igen. Då göra XT600X Ténéré i den blå Gauloiseslacken. Hur som, den gång jag nu pratar om var jag på väg hem ifrån syrran i Sundsvall och jag hade tillbringat några dagar där och bland annat fått äran att skjutsa min gamle farfar på hoj för första och enda gång i livet. Jag satt där på E4:an och filosoferade när det hände.

Till saken hör att jag hade fått punktering på den någon månad innan och då fått fasliga besvär att ta mig till lämplig rättning då hojen var väldigt oregerlig att köra med framhjulspunka. Så, jag hade införskaffat en flaska punkteringslagning av märket Finilec, ett varumärkesnamn jag gillar då det ju betyder ”Fini” Slut ”Lec” Läkage. Väl? ”Sluta läck”. Nåja. Jag hade efter den bökiga hemfärden valt att köpa en sådan flaska och tejpade fast den på ”fågelpinnen” på crosstyret så att jag hade sprayflaskan lättillgänglig ifall olyckan skulle vara framme igen.

Så, intet ont anandes händer något jag inte kan förstå i ögonblicket. En knall som gjorde mig piplomhörd på ena örat och såg plötsligt världen i mjölkvitt. Bara. Först blev jag förvirrad och tappade fattningen några sekunder innan jag tog tillbaka kontrollen över tankarna. Jag hade ändå koll på omgivningen och kunde stanna relativt säkert och öppnade väl visiret så snart jag förstod att det var det som var färgat och att jag inte fått en blodpropp. Vad som visade sig när jag öppnat visiret var att jag, hela hojens översida och instrumenteringen var lackad i ett tunt lager koagulerande vitt kletigt skum. Flaskan var borta men jag minns att jag hittade den och såg att fågelpinnen skavt av vibrationerna från motorn och skapat en brottanvisning som då fick flaskan att spontant öppna sig och duscha mig och hojen i kletig punkaspray.

Så snart det torkat var det, vad jag minns, bara att dra av punkakletet som gummerats från visir, hoj och hjälm. Kläderna var säkert bökigare. Jag minns det inte men jag minns att jag tittade på den fläkta före detta trycksatta tuben och tänkte att det skulle bli punka på sprayflaskan med ”punkaspray” var inget jag någonsin kunde anat. Nu hade det hänt. Jag hade fått en annan typ av punka och sprayen hade förbrukats. Dock allt inte på det sätt det var tänkt. Det var ju rätt okej att det hände där på E4 men jag undrar hur det kunnat gå i knepigare trafiksituationer. Undrar vad jag skulle ha skrivit i försäkringsrapporten?

”Jag blev tillfälligt förblindad av punkaspray”? Utredaren hade troligt ringt och nyfiket undrat hur detta gått till. Nu slapp jag.

Dela!

Dela gärna!

Om Henning Svedberg 54 artiklar
Henning är en hojgalen själ som gillar för små motorcyklar med för bra bromsar. Han blir glad om du lämnar en kommentar!

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*